Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Mer ”blått och grönt” behövs för att klimatsäkra städerna

Johanna Sörensen är miljöingenjör och forskar om översvämningar i städer vid Lunds tekniska högskola, LTH. Hon menar att allmännyttans bostadsbolag tillsammans med kommunerna kan gå före i klimatanpassningen av våra dagvattensystem.
Johanna Sörensen. Foto: HENRIK RASMUSSEN
Johanna Sörensen, miljöingenjör och forskare vid Lunds tekniska högskola, i Köpenhamn efter denstora översvämningen förra sommaren. Just detta område klarade sig dock utan större skador. Foto: HENRIK RASMUSSEN

– Titta till exempel på MKB i Malmö och de satsningar de gjorde för några år sedan i bostadsområdet Augustenborg, säger Johanna Sörensen. Där ser man tydligt den styrka som finns hos allmännyttiga bostadsbolag. De kan gå in och göra större lösningar eftersom de ofta har tillgång till större markytor och kan därför göra helhetslösningar som är både trevliga och klimatsäkra.

I samband med de stora översvämningar som Malmö drabbades av förra hösten visade det sig också att Augustenborg klarade sig bättre än andra liknande områden i Malmö.

– De två viktigaste verktyg som Augustenborg jobbade med när de såg över sina dagvattenlösningar var att kunna hantera stora volymer vatten och att fördröja vattnet, säger Johanna Sörensen. De har behållit sina gamla avloppssystem under jord, och har lagt ett nytt system av kanaler och dammar ovanpå – här hanteras vattnet tryggt i samband med skyfall.

Augustenborg, Malmö. Foto: Johanna Sörensen
Kanaler och dammar ger en trivsammare bostadsmiljö samtidigt som det bidrar till att klimatanpassa bostadsområdet. Fotot är taget i Augustenborg, MKB:s bostadsområde i Malmö. Foto: Johanna Sörensen

Följa vattnets väg

Nyckeln är att tänka på vattnets väg. Att se sig omkring i området och iaktta vad som händer vid skyfall. Vart tar vattnet vägen? Hur lutar gräsytor – mot vägen eller mot hus? Finns det sätt att fördröja vattnet eller att leda det dit man vill?

– Tittar man på hur till exempel Augustenborg löste det, har de bland annat skapat så kallade svackdiken – konstgjorda rännor i gräsmattan – där vatten kan samlas tillfälligt vid skyfall och sedan rinna vidare mot en större damm eller en sänka i en gräsmatta. De har också byggt kanaler som ger en trevlig bostadsmiljö.

Vatten infiltrerar inte så mycket på dagens gräsytor – vid skyfall rinner det mest vidare på ytan, berättar Johanna Sörensen. Därför är det så viktigt att tänka på hur ytorna lutar. På Augustenborgs grönområden fick man därför sänka en del gräsytor.

– Vi brukar säga att man ska tänka i flera etapper när de öppna dagvattensystemen utformas, så att lösningarna fungerar både vid mindre och större vattenmängder. Till exempel kan det finnas en liten kanal eller ett dike när det är mindre vattenmängder, men vid skyfall kan vattnet svämma ut över gångvägar eller liknande utan att vattnet tar vägen ner i källare i byggnader.

Svackdiken är konstgjorda rännor i gräsmattan där vatten tillfälligt kan samlas vid skyfall och sedan rinna vidare mot en damm eller större sänka i gräsmattan. Foto: Johanna Sörensen
Svackdiken är konstgjorda rännor i gräsmattan där vatten tillfälligt kan samlas vid skyfall och sedan rinna vidare mot en damm eller större sänka i gräsmattan. Foto: Johanna Sörensen

Åtgärder för att minska översvämningsrisken

I arbetet med att säkra byggnader för översvämningar finns det också andra enklare åtgärder som fastighetsägaren relativt lätt kan göra, menar Johanna Sörensen.

– För att skydda byggnader kan fastighetsägaren till exempel bygga ett extra trappsteg längst upp innan trappan går ner i källaren. Eller en liten upphöjning innan en garageinfart så att vattnet inte kan forsa rakt ner från vägen. Backventiler på avloppsledningar är också något man bör installera, speciellt om fastigheten är ansluten till ett så kallat kombinerat avloppssystem där dagvatten och spillvatten leds bort i samma ledning.

En ny trend på senare år är att städer återskapar gamla åar som varit kulverterade under städerna. Johanna Sörensen nämner Århus i Danmark som ett exempel, där det nu kryllar av caféliv längs vattnet.

– Det har flera positiva effekter. Dels ökar förståelsen för vad som händer vid översvämningar när man tydligare ser hur vattennivån höjs vid ett skyfall jämfört med om vatten plötsligt bara kommer upp ur en avloppsbrunn. Det blir också ett mer flexibelt system. Rör är dyra att gräva ner och de ligger sedan i 80 till 100 år. Vem vet hur staden ser ut om 100 år? Öppna dagvattensystem kan vi ändra efterhand som staden förändras. I öppna system renas också vattnet bättre, med hjälp av både solljus och växtlighet. Det ger dessutom trevnad, svalka på sommaren och ökad biodiversitet.

Åboulevarden, Århus. Foto: Wikimedia Commons
Åboulevarden, Århus. Foto: Wikimedia Commons

Utnyttja grönområden och torg smartare

Johanna Sörensen pekar på hur viktigt det är att skapa flexibla system i städer som hela tiden växer. Klimatsmart dagvattenhantering handlar många gånger om att utnyttja de grönområden som redan finns på ett smartare sätt och att kombinera dem med andra funktioner.

– Det finns många ytor idag som bara används till en sak i taget, säger Johanna Sörensen. I allt tätare städer behöver vi tänka på att ytorna kan behöva ha fler funktioner. En gräsmatta som sänks en smula kan fördröja dagvattnet och fortfarande fungera som en trevlig park. Eller så kan en skatepark eller ett torg tillfälligt bli en damm i samband med extrema skyfall. Blomrabatter kan göras om till prunkande regnträdgårdar som klarar både torra somrar och ruskiga regnskurar.

Vattentorget Bethemplein i Rotterdam. Foto: DE URBANISTEN.
Vattentorget Bethemplein i Rotterdam. Foto: DE URBANISTEN.

Nytt forskningsprojekt på gång

Nyligen fick en grupp forskare vid Lunds universitet, tillsammans med flera VA-bolag, Länsförsäkringar Skåne och flera andra organisationer, ett stort forskningsanslag för att titta på vad som kan göras i existerande bostadsområden.

– Allmännyttan kan bidra till projektet genom att föreslå existerande områden som till exempel ska rustas upp. Vi vill göra forskningen extra intressant genom att studera konkreta utmaningar. Vi står ju också inför ett omfattande renoveringsbehov i miljonprogrammen de närmaste åren och då har vi chansen att även tänka på vattnets väg genom bostadsområdena, menar Johanna Sörensen.

– Det är viktigt att vi ser både på hur vi ska bygga staden klimatsäkert och multifunktionellt, samtidigt som vi måste klargöra ansvarsfrågan vid översvämningar, säger Johanna Sörensen. Hur säkrar vi att erfarenheterna från en extrem händelse tas till vara så att vi är bättre rustade nästa gång? Hur kan vi skapa mer volym för vattnet och samtidigt göra gårds- och gatumiljöer trevligare?

Översvämningar i städerna har ökat på senare år, på grund av klimatförändringarna och allt tätare städer med mer hårdgjorda ytor.

– Vi får inte glömma att det här är problem vi har redan idag, och inte om hundra år, säger Johanna Sörensen avslutningsvis.

Text: Nina Nordh

Läs mer om urbana dagvattenlösningar

Läs vidare om forskningen om innovativa dagvattenlösningar i bland annat detta blogginlägg på Hållbarhetsforums blogg av Misagh Mottaghi, Institutionen för kemiteknik vid Lunds universitet.

Turning a threat to an asset using water sensitive measures

På Klimatanpassningsportalen kan du också läsa mer om Augustenborgs dagvattensystem: Öppen dagvattenhantering i Malmöstadsdelen Augustenborg

Senaste artiklar

2017-12-14
December månads nyhetsbrev ute nu!
December månads nyhetsbrev ute nu!
2017-12-12
Oväntat stora förluster av kol och kväve vid skogsbränder
Oväntat stora förluster av kol och kväve vid skogsbränder
2017-11-22
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
Lundaforskare, doktorander och studenter om klimatmötet i Bonn
2017-11-21
Varmare klimat förändrar Skånes flora
Varmare klimat förändrar Skånes flora
2017-11-14
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund
Internationell hållbarhetskonferens vid Ekonomihögskolan i Lund

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability [dot] lu [dot] se