Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Våga möta människor i en diskussion om framtiden

Vi vet att utsläppen av växthusgaser måste minska. Vi vet också att en anpassning av samhället till ett förändrat klimat måste göras. Men vad innebär detta i praktiken? Behöver sättet vi fattar beslut på ändras?
cykelstad
Foto: News Øresund, Johan Wessman

Det talas numera ofta om att vi har tio till femton år på oss att vända utsläppstrenden för växthusgaser. Våra beslutsfattare behöver med andra ord agera snabbt. Företagen efterfrågar tydliga och långsiktiga spelregler, och medborgarna blir frustrerade över att ”ingenting händer”.

Samtidigt tar ett politiskt beslut ofta lång tid att fatta – det är många intressen som ska vägas samman innan det slutligen går att ta ställning.

Åsa Knaggård är statsvetare och forskar vid Lunds universitet om hur beslutfattare hanterar vetenskaplig osäkerhet. Hon vill se en bredare samhällsdebatt i klimatfrågan.

– Våra beslutsfattare behöver föra en dialog med medborgarna om vilka värden i vårt samhälle som är viktiga och vad vi vill skydda för framtiden. Forskare kan bidra med kunskap om orsakssamband och liknande, men i slutändan är det demokratiska beslut som måste fattas om framtida vägval. Risken är annars att politiker bara lyssnar på forskningen när den ligger i linje med vad de själva tycker.

– När jag har studerat hur svenska beslutsfattare har hanterat klimatfrågan fram till 2007 kan jag inte se att de medvetet har avvaktat med beslut på grund av den vetenskapliga osäkerheten, säger Åsa Knaggård. De har insett att klimatfrågan är en ödesfråga, men samtidigt är de normala beslutsprocesserna inte anpassade till den här typen av frågor när så stora beslut måste tas snabbt. Det finns inte det tidsutrymme som man annars brukar ha i politiken för att pröva sig fram. Det ställer till problem.

Åsa Knaggård pekar också på att politikerna idag – både lokalt och nationellt – är så mycket uppdelade i olika sakområden och olika förvaltningar.

– De är så vana att arbeta inom ett begränsat område att de inte förmår att se bortom det.  Åtgärder som ser bra ut i ett perspektiv, kan i ett annat perspektiv i stället vara ett problem. Vi behöver ha ett arbetssätt där vi hittar lösningar tillsammans och funderar på vilka funktioner som verkligen behövs.

Hur ska man som beslutsfattare då tänka för att kunna fatta klimatsäkrade beslut?

– Ett sätt att hantera detta är att inte fokusera så mycket på vilka olika framtidsscenarier som klimatförändringarna kan leda till, utan mer på vilka andra fördelar som klimatanpassning och utsläppsminskningar kan ge, menar Åsa Knaggård.

– Ett exempel är grönstrukturer i städer – det är viktigt både för stadens klimatanpassning och för att de som bor där ska må bra. Ett annat exempel är förändrade transportsätt där elfordon ger mindre buller, eller cykling bidrar till en bättre hälsa. Det handlar om att få in ett helhetsperspektiv i samhällsplaneringen.

Text: NINA NORDH

MER OM FORSKNINGEN

Åsa Knaggård är lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Hon forskar om de utmaningar som bland annat miljöproblem ställer våra samhällen inför. Läs mer om hennes forskning

Senaste artiklar

2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
2017-10-05
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se