Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Mögel och bakterier mellan kakel och fuktspärr

I delar av Kirunaprojektet samarbetar forskarna vid Lunds universitet också med SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Det handlar om ett projekt där SP har undersökt tillväxt av bakterier och mögel i några av badrummen i de nu rivna husen.
actinomyceter
En bild tagen med svepelektronmikroskop som visar aktinomyceter, bakterier som bildar trådar och som kan orsaka dålig lukt. Bild: SP

Resultatet av SP:s studie presenterades nyligen i en rapport i samband med institutets konferens ”Ett bättre byggande” i Borås.

Gunilla Bok, expert på SP inom området mögel och rötsvamp i byggnader, är den som praktiskt har arbetat med studien. Hon berättar att de undersökte tretton badrum. Det de ville ta reda på var förekomsten av mikroorganismer bakom kakel och klinkerplattor i badrum som utåt sett verkade helt oskadade.

– Från tidigare studier vet vi att fukt tränger in genom fogarna och stannar kvar bakom kaklet och klinkern, säger Gunilla Bok.

Gunilla Bok

– De kapillärkrafter som suger in vattnet är mycket kraftigare än den avdunstning som sker när väggen torkar. Beräkningar har visat att det tar sex månader innan det blir helt torrt igen på insidan av en kaklad vägg efter bara femton minuters dusch!

Precis som lundaforskarna uppskattar experterna från SP att de i Kirunaprojektet har fått möjligheten att undersöka helt vanliga byggnader i samband med att hela bostadsområden nu rivs och nya hus byggs upp i andra delar av staden på grund av gruvdriften.

När badrummen demonterades togs prover bakom kakel och klinkers i våtzon 1 (se fotnot), bland annat i den hörna som låg närmast duschen. Gunilla Bok berättar att husen var från 60-talet, men att badrummen de undersökte hade renoverats på 90-talet.

Finns det fukt finns det också förutsättningar för liv, det vill säga bakterier eller mögelsvampar i det här fallet. Det hittade också experterna från SP bakom kaklet och klinkerplattorna.

– I kakelfixet bakom plattorna kunde vi i svepelektronmikroskop hitta aktinomyceter, bakterier som bildar trådar och som kan orsaka dålig lukt. Vi undersökte materialet bakom plattorna vidare med olika tekniker och när vi så småningom tittade på dem i ett vanligt mikroskop hittade vi mögel i sättfixet, säger Gunilla Bok.

Påväxten av mögelsvamp fanns bakom kakel och klinkers i 53 procent av badrummen som SP undersökte.

– Underlaget för studien var visserligen litet och badrummen befinner sig i bortre ändan av sin livslängd (cirka 20 år), men förekomsten av mögel i sättfixet bakom kaklet är överraskande då miljön där är starkt basisk. Det borde hämma mögelsvampar som generellt föredrar en miljö strax under sju i pH-skalan.

Den slutsats SP drar från studien är att det förekommer mikrobiell tillväxt i badrum med keramiska plattor som ytskikt och som inte har någon skada eller konstruktionsfel.

Ytterligare studier behövs för att klargöra om ändringar i byggtekniska lösningar kan behövas för att förebygga problem. Fler hus från olika tidsåldrar skulle egentligen också behöva undersökas, menar Gunilla Bok. Från den här studien går det inte heller att dra några slutsatser om vilken betydelse detta kan ha för hälsan.

Text: Nina Nordh

Fotnot: Våtzon 1 är den del av våtrummet som utsätts för mest vattenbelastning:  väggytor vid duschplats eller motsvarande och en meter utanför dessa samt badrummets hela golvyta.
Källa: GVK (Svensk Våtrumskontroll)

 

Läs också

Kirunaflytt av hus

Detektivarbete i Kirunahus som flyttas

Fuktskador i byggnader kostar enorma summor – det handlar om så mycket som tio miljarder kronor per år i Sverige. I samband med att hus rivs och nya byggs upp på annan plats i Kiruna har forskare vid Lunds universitet fått möjligheter att undersöka hur bostäder byggda på sextiotalet mår under ytan.

Läs hela artikeln

Senaste artiklar

2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
2017-10-05
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se