Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Maskulina normer tyngst i samhällsplanering

Kvinnor, både i Sverige och internationellt, oroar sig mer för miljöfrågor än vad män gör. Det visar bland annat forskning inom miljöpsykologi och socialpsykologi. Ett genusperspektiv kan därför berika det kommunala klimatarbetet.
Anna Kaijser, forskare vid Lunds universitet. Foto: Kenneth Ruona

Forskarna Annica Kronsell och Gunnildur Lily Magnusdottir har genomfört studier vid Lunds universitet och Malmö högskola som visar att även om exempelvis en myndighet, som jobbar med miljö- och klimatfrågor, kvantitativt domineras av kvinnor så är det inte nödvändigtvis de feminina värdena som får mest tyngd. Också Boverket menar att även kvinnliga planerare kan ha skolats i så kallad maskulin tradition. 

Kvinnor känner mer personligt ansvar

Annika Kronsell är professor på statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet och har under många år forskat om genus, miljö och försvar. Forskning kring miljöfrågor och intersektionalitet är ett område som Lundaprofessorn har fördjupat sig i.

Annica Kronsell
Intersektionalitet som begrepp härstammar från diskussioner inom den feministiska teorin och kan sammanfattas som skillnader som läggs på genus, men också andra faktorer som har en avgörande koppling till genusdebatten. Kopplingen miljö och genus är högaktuell eftersom män, statistiskt sett, har en avsevärt större negativ påverkan på miljö och klimat än kvinnor.

- I transportsektorn kan vi konstatera att kvinnor åker mer kollektivt och att mönstret håller i sig. Men ser man på den yngre generationen, kör män mindre bil. Vi måste påminnas om att inte generalisera, menar Annika Kronsell.

Annika Kronsell har tillsammans med Lundaforskaren Anna Kaijser publicerat den gemensamma artikeln om klimatförändringar och intersektionalitet, ”Climate change through the lens on intersectionality”.

Enligt Anna Kaijer handlar det, på de internationella konferenserna, mycket om fattiga kvinnor i u-länder och kvinnors speciella kunskaper som borde lyftas och synliggöras.

- Men om man ska uppvärdera kvinnors kunskap behövs också en rättvis och hållbar politik. Forskning visar att kvinnor känner mer personligt ansvar för att hitta lösningar för klimatet än män, men där behöver vi kanske också utmana bilden av kvinnan som vårdande och närmare naturen och fråga oss själva varför vi tror att det är så, säger Anna Kaijser.

Läs mer om forskningen i artikeln ”Manliga normer styr planeringen” Arkitekten och ”Intersektionalitet en fråga för omställningsrörelsen” i Fria Tidningen.

Senaste artiklar

2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
2017-10-05
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se