Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Klimatsäkrat Skåne – ny rapport lyfter klimatarbetet i regionen

Vad händer med klimatet i Skåne? Vad måste vi göra? Och hur bråttom är det? I en ny rapport från Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet beskriver ett trettiotal forskare från Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet möjliga utvecklingsvägar mot ett klimatsäkrat Skåne.
Samtal mellan moderator Catarina Rolfsdotter-Jansson och panelen med Fredrik NG Andersson, LU; Karin Ericsson, LTH; Pehr Andersson, Malmö stad och Åse Togerö, Skanska.
Samtal mellan moderator Catarina Rolfsdotter-Jansson och panelen med Fredrik NG Andersson, LU; Karin Ericsson, LTH; Pehr Andersson, Malmö stad och Åse Togerö, Skanska.

– Rapporten visar tydligt att en omställning är tekniskt möjlig, men att man inte ska underskatta att det krävs ett stort nytänk i hur vi organiserar vårt samhälle, säger projektkoordinator Marianne Hall från Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet som har varit projektledare för arbetet med rapporten ”Klimatsäkrat Skåne”.

Fokus på lösningar

När rapporten presenterades vid ett seminarium arrangerat av Klimatsamverkan Skåne i slutet av januari diskuterades några av rapportens områden i form av panelsamtal med representanter från både universitet, näringsliv, kommun och länsstyrelse.

– Vi kan prata i termer av lösningar i stället för utmaningar, betonade professor Markku Rummukainen från Lunds universitet. Det handlar om utveckling och omvandling av samhället på ett positivt sätt. De närmaste 10 till 15 åren blir avgörande.

Bredare samhällsdebatt

Under seminariet diskuterades bland annat hur framtidens beslutsfattande behöver se ut för att kunna hantera de osäkerheter som klimatförändringarna innebär. Beslut behöver tas i bred samverkan mellan olika sektorer och olika miljömål.

Åsa Knaggård, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, lyfte frågan om ett helhetsperspektiv i samhällets styrning och att involvera medborgarna mer i samtal om vilket framtida samhälle vi vill ha:

– Det behövs öppna diskussioner om målkonflikter. Här krävs en bredare samhällsdebatt om vilka värden som är viktiga och vad vi vill skydda för framtiden, sa Åsa Knaggård.

Gå från ord till handling

Att få klimatarbetet att genomsyra alla beslut var något Annelie Johansson, avdelningsdirektör vid Länsstyrelsen, tog upp på seminariet.

Katarina Pelin, kommundirektör i Båstad kommun, menade att i praktiken handlar det om att förstå sammanhang och synergier – och sen att verkställa.

– Vi behöver använda våra resurser på ett smartare sätt, sa Katarina Pelin.

Flera i de paneler som under seminariet diskuterade Skånes framtida klimatarbete tog upp svårigheterna att gå från ord till handling.

– Jag har sett så många sådana här rapporter genom åren och känner att vi bara pratar och pratar. Det går ju så extremt långsamt framåt, sa Christer Ljungberg, VD för Trivector. Vi behöver fatta rätt beslut och göra det nu! Det står ofta så fantastiskt fina ord i översiktsplaner, men det skiter man sen fullständigt i när man fattar beslut.

Att ta obekväma beslut

De beslut som behöver tas kan ibland vara obekväma beslut i det korta perspektivet. Christer Ljungberg tog upp att beslutsfattare ofta tycks ha en felaktig bild av vad medborgarna egentligen vill, och underskattar viljan att göra något för miljön.

– Många företag väntar också på tydligare spelregler i klimatarbetet, inflikade Annelie Johansson. Marknaden förväntas lösa många av dagens systemfel, men marknaden sitter och väntar på styrmedel från våra politiker. Vi måste gå före och verkligen visa vad vi står för. Varför inte till exempel ta fram ett ”klimatpaket” för sina anställda i en kommun, liknande det som tidigare gjordes för hemdatorer?

Vårt beroende av biologisk mångfald

När Henrik Smith, professor och föreståndare för Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, presenterade avsnittet om biologisk mångfald och ekosystemtjänster i rapporten, tog han upp att Skåne har ett extra utsatt läge genom vår brist på naturliga miljöer i jordbrukslandskapet.

– Visserligen förväntas klimatförändringarna ge oss en längre växtsäsong och ett varmare klimat, men behovet av mer biomassa som bränsle gör att vi riskerar ett hårt exploaterat jord- och skogsbruk. Högre temperaturer ökar också risken för angrepp av insekter och sjukdomar.

Inom jord- och skogsbruket behövs en ökad insikt i hur klimatförändringarna slår för att kunna välja rätt grödor och trädslag.

– Ekosystemen påverkas av förändringarna i temperatur och nederbörd, och några graders temperaturökning innebär en dramatisk skillnad i livsbetingelser, påpekade Henrik Smith. Bara de djur och växter som snabbt kan anpassa sig kommer att klara sig. Genom att bevara en mångfald av ekosystem får vi en ökad motståndskraft.

Även i stadsplaneringen är gröna miljöer viktiga.

– Det blir vinster för både de som bor i staden eftersom det blir trevligare, och man klarar klimatförändringarna bättre, sa Henrik Smith.

Bli mindre sårbara

Från näringslivet fanns under seminariet Enar Magnusson från Findus med som berättade om hur de sedan en tid tillbaka har kunnat öka sina ärtodlingar i Sverige genom ett varmare klimat.

– Vi ser större möjligheter, men samtidigt innebär klimatförändringarna att extremväder blir vanligare, sa Enar Magnusson. Vi måste titta på hur vi kan bli mindre sårbara och till exempel inte odla på översvämningsmarker, hur vi löser bevattningen när det är torka samt planera för mer reservkapacitet.

Risker med att inte gå före

– Ska jag vara lite provocerande så är den största ”stoppskylten” mot en hållbar ekonomi politiker som inte fattar de beslut som behövs, sa forskaren Fredrik Andersson från Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Visst finns det risker med att gå före, men det finns också risker med att inte gå före.

Han betonade att en förändring inte uppstår av sig själv utan det krävs ett samspel mellan innovationer, marknader och strukturer som skatter, infrastruktursatsningar och så vidare.

– Idag är vi väldigt långt från en hållbar ekonomi. Vi behöver en ny industriell revolution där hållbarhet genomsyrar utvecklingen, sa Fredrik Andersson. Alla måste dra åt samma håll. Idag fattas många planer och beslut i en hållbar riktning, men samtidigt fattas andra beslut som motverkar dem.

Nya affärsmöjligheter

Karin Ericsson från Avdelningen för miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola menade att vi står inför stora förändringar i våra energisystem framöver:

– Fortfarande används mycket fossila bränslen i Skåne. Det har skett en imponerande ökning av förnyelsebara bränslen i Skåne på senare år, men fortfarande står de för en liten mängd, bara 19 procent. Vi måste fasa ut fossila bränslen, energieffektivisera och kanske avskilja och lagra koldioxid. Det handlar både om investeringar i teknik som redan finns idag, men även om nya innovationer.

– Vi behöver också skapa en marknad för nya företag, sa Fredrik Andersson. Väldigt många av de nya lösningarna saknar en marknad idag.

Avslutningsvis tog Markku Rummukainen upp hur viktigt det är att det finns goda exempel i klimatarbetet:

– Regioner och städer har möjlighet och förutsättningar att gå före och inspirera andra och en hel del är också på gång. Det finns ingen konflikt mellan klimatsäkring och utveckling. Man kan börja redan med nästa beslut man har att ta.

Text: NINA NORDH


I en serie artiklar under våren kommer Hållbarhetsforum titta närmare på rapporten ”Klimatsäkrat Skåne”. Rapporten är ett kunskapsunderlag som har tagits fram i samverkan mellan Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet och Klimatsamverkan Skåne. I arbetet har forskare från Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet medverkat.

Rapporten i sin helhet finns att ladda ner på CEC:s hemsida:

 

Senaste artiklar

2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
2017-10-05
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se