Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Förödande för klimatet att mäta framgång i tillväxt

Det är ingen bra idé att exportera den svenska välfärdsmodellen. Åtminstone inte som recept för att uppnå ett mer ekologiskt hållbart samhälle, menar professor Max Koch, som leder en forskargrupp som kopplar samman klimatkrisen med välfärden.
Att Sverige trots hög bruttonationalprodukt har relativt låga koldioxidutsläpp beror delvis på att vi har vattenkraft – en konkurrensfördel som inte kan exporteras.
Förödande mäta framgång i termer av ökad BNP menar Lundaforskare
Förödande mäta framgång i termer av ökad BNP menar Lundaforskare

Det har länge funnits en hypotes att de nordiska välfärdsländerna, särskilt socialdemokratierna, skulle vara bäst lämpade att utveckla en ekologiskt hållbar stat. På samma sätt som vi i våra länder anpassar oss till lagar och skatter som fördelar inkomsterna mer jämlikt, så skulle vi också vara mer benägna att anpassa vårt leverne till en mer ekologiskt hållbar livsstil. 

Max Koch beslöt sig för att tillsammans med kollegan Martin Fritz från ett forskningsinstitut i Köln leta efter samband mellan ekologisk hållbarhet och politisk färg på regimen.

Studie i 28 europeiska länder

– Vi har studerat förhållandet mellan välfärdstyp och ekologisk hållbarhet i 28 europeiska länder, men vi har inte hittat några bevis alls som pekar på att socialdemokratiska välfärdmodeller skulle vara bättre när det gäller ekologisk hållbarhet, säger Max Koch. Det finns också konservativa och liberala länder som presterar relativt högt inom området. 

De nordiska länderna fick föga förvånande bra betyg när det gäller social hållbarhet och jämlikhet. Invånare i socialdemokratiska välfärdsländer kunde också i högre grad än i liberalt styrda länder tänka sig att sänka den allmänna levnadsstandarden för att förbättra miljön. Men samma beredvillighet hade även invånarna i länder med konservativa regimer och dessutom i lika stor utsträckning. I de konservativa länderna var man därtill mest villig att skriva under på påståendet att det finns en koppling mellan hög ekonomisk tillväxt och stora koldioxidutsläpp.

Sustainable welfare

Max Koch har det senaste året lett en tematisk forskargrupp om hållbar välfärd på universitetets Pufendorfinstitut: Sustainable welfare. Välfärds- och hållbarhetsforskare har samtalat kring hur man kan få en välfärd värd namnet åt alla jordens invånare. 

– Välfärdsforskningen ägnar sig traditionellt åt ojämlikhet, klass, kön och etnicitet och åt vad staten kan göra för att minska ojämlikheten. Men kopplingen mellan välfärd och klimatkris och hållbarhet är än så länge ett ganska outforskat område, säger Max Koch

Vad forskningen redan idag kan bekräfta är att det finns ett samband mellan tillväxt av BNP och ökade koldioxidutsläpp: ju rikare ett land är desto mer koldioxid hamnar i atmosfären. Därför menar Max Koch att det är förödande för klimatet att som i dag mäta staters framgång genom bruttonationalprodukten, BNP. 

– I Tyskland finns till och med en lag som säger att varje regering måste sträva efter att BNP ska öka, säger Max Koch. 

Jordens resurser räcker inte

Att Sverige, trots hög BNP, ingår i det europeiska toppskiktet när det gäller att hålla nere koldioxidutsläppen beror, enligt Max Koch, delvis på att vi har tillgång till vattenkraft. Utan de här konkurrensfördelarna hade vi haft mycket högre koldioxidutsläpp, menar han. 

– Idag är alltfler forskare eniga om att jordens resurser inte räcker för att alla ska kunna leva på den nivå som vi gör i norra Europa, säger han.

Max Koch tror att man måste nedprioritera ekonomisk tillväxt om det ska vara möjligt att nå klimatmålen. Men om vi behöver en ekonomisk nedväxling är en fråga som bör studeras ytterligare och som är kontroversiell bland hållbarhetsforskarna. Själv har Max Koch under de senaste åren deltagit i så kallade degrowth-konferenser där forskare och lekmän från hela Europa samlas för att diskutera hur en eventuell nedväxling skulle kunna se ut. 

– Ska vi genomföra en nedväxling så måste den vara organiserad. Ingen vill ju ha en situation som liknar den som man fått i Grekland efter den ekonomiska kollapsen, säger Max Koch.

I höst kommer han att delta i ytterligare en tematisk forskargrupp på Pufendorfinstitutet. På initiativ från två forskare från Ekonomihögskolan ska forskare från flera olika fakulteter diskutera hur en nedväxling skulle kunna genomföras och vad den skulle få konsekvenser 

Text: Ulrika Oredsson

Foto: Shutterstock

Artikeln ingår i det nya numret av LUM - Lunds universitets magasin nr 5/15 som den här gången har ett tema om hållbarhet - Dags att handla – för vem?

Senaste artiklar

2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
2017-10-05
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se