Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Direkt från COP20, Lima: Vägen mot Paris - även vägen mot en tvågraders värld?

Den 1-12 december 2014 träffas världens länder för det tjugonde partsmötet under FN:s klimatkonvention, COP20. Denna gång är det Peru som är värdland och mötet hålls i Lima. Terese Göransson är en av representanterna för Lunds universitet, som bloggar direkt från Lima.
Den 1-12 december 2014 träffas världens länder för det tjugonde partsmötet under FN:s klimatkonvention, COP20. Denna gång är mötet i Lima, Peru.
COP20 startar den 1 december i Lima, Peru. Foto: Terese Göransson.

Lima, första december 2014 och startpunkten för två veckors intensiva förhandlingar om det internationella klimatsamarbetets framtid, det så kallade 20e partsmötet under FNs klimatkonvention (UNFCCC).

Den här tiden på året har sedan tjugo år tillbaka blivit den stora mötespunkten för internationell klimatpolitik. Förra året drog förhandlingarna drygt 12000 deltagare. UNFCCCs sekretariat annonserade i Bonn i juni att årets COP skulle bli mindre räknat i antal deltagare och mindre kommer det nog också bli i meningen historisk ihågkommelse. Här i Lima kommer troligtvis det mesta kretsa kring vad som kommer hända i Paris om ett år, då parterna väntas anta ett nytt klimatavtal som ska träda i kraft senast år 2020. Av samma anledning är förhandlingarna här i Lima också mycket viktiga, för om inga framsteg görs här riskerar Paris-mötet att kasta minst lika mycket grus i det internationella klimatsamarbetets maskineri som mötet i Köpenhamn 2009 gjorde.

"Klimatmötet" - en komplex process som vuxit med tiden

Ofta omtalas klimatförhandlingarna av praktiska skäl just som "mötet", eller bara COP, men det är i realiteten mer komplext än så, och processen har med tiden vuxit sig allt större. För det första hålls förhandlingar under konventionens fem större organ - COP (Conference of the Parties), CMP för de medlemsländer som är del av Kyotoprotokollet, samt under de tre Subsidary Bodies - ADP (Ad hoc working group on the Durban Platform for enhanced action), SBSTA (Subsidary Body for Scientific and Technological Advise) och SBI (Subsidary Body for Implementation). COP och CMP utgör tillsammans förhandlingarnas huvudsakliga beslutsfattande organ, medan ADP, SBSTA och SBI rapporterar till COP och CMP. SBSTA och SBI möts under vecka ett av två för att i bästa fall lägga fram utkast på beslut, och i annat fall utkast på slutsatser, som sedan formellt beslutas av COP/CMP. För det andra hålls det otaliga möten för att till exempel diskutera de olika beståndsdelarna av konventionen eller förhandla gruppers inställningar till olika frågor. I Warszawa förra året hölls närmare 2000 möten och 170 olika side events.

Förra årets förhandlingar resulterade bland annat i bildandet av ett nytt ramverk relaterat till skogsfrågan och avskogningens effekter på vårt klimat (REDD+), och en ny mekanism som behandlar kompensation för negativa klimateffekter (Loss and Damage). Bildandet av REDD+-ramverket och Loss and Damage-mekanismen sågs allmänt som framsteg, men flera frågetecken kring deras utformning, innehåll och implementering återstår och arbetet kommer att fortsätta här i Lima.

COP 20 i Lima, Peru. Foto: Terese Göransson.

Det nya klimatavtalet

Det nya klimatavtalet förhandlas under ADP, som har två huvudsakliga uppgifter. Workstream 1 behandlar just 2015-avtalet, medan Workstream 2 handlar om hur åtgärder ska trappas upp fram till 2020, då det är tänkt att det nya avtalet senast ska träda i kraft. ADP har redan mötts tre gånger under året för att avancera arbetet. På förhandlingsbordet här i Lima finns bland annat tre viktiga dokument - ett så kallat non-paper bestående av en sammanställning av parternas förslag på innehåll i 2015-avtalet, ett utkast på ett beslut om pre-2020 åtaganden, samt ett utkast på beslut gällande Intended Nationally Determined Contributions (INDCs). Gällande INDCerna beslutade COP 19 att alla parter ska offentliggöra sina respektive bidrag senast i mars nästa år. INDCerna indikerar ett nytt förhållningssätt med en mer utpräglad bottom-up approach - från "commitments" till just "contributions".

Konflikter inför ett nytt avtal

Det skulle rimligen kunna tänkas minska barriärerna för skriva under ett nytt avtal, men det är ännu oklart hur INDCerna ska utformas och vad de ska innehålla. Bland annat kvarstår den gamla konflikten, "brandväggen", mellan Annex-1 länderna (vilket ungefär motsvarar de industrialiserade länderna vid tidpunkten för konventionens antagande) och Non-Annex 1 länderna (utvecklingsländerna) och huruvida den här uppdelningen bör finnas kvar - vilket i så fall skulle innebära att de industrialiserade länderna förväntas leda arbetet samt finansiera utvecklingsländernas utsläppsminskningar, eller om det nya avtalet istället bör innebära ett gemensamt åtagande (om än av olika grad) för samtliga länder. En annan stötesten som känns igen i alla fall sedan förhandlingarna i Bali rör hur mycket vikt som ska tillordnas klimatanpassning och huruvida INDCerna enbart ska behandla utsläppsminskningsåtaganden eller även inkludera anpassning och tekniköverföring. Det här är bara ett par exempel på frågor som sannolikt kommer hålla åtskilliga förhandlare vakna långt in på småtimmarna de kommande två veckorna.

Förutom fortsatt arbete gällande ADP,  REDD+ och Loss and Damage, förväntas beslut kring bland annat rapporteringsregler för Kyotoprotokollets Doha Amendment för att möjligöra dess ratificering, fortsatt implementering av den Gröna klimatfonden (GCF) samt klargöranden kring hur världens rika länder planerar att mobilisera de 100 miljarder amerikanska dollar som de utlovat att årligen bidra med från och med år 2020.

UNFCCCs generalsekreterare Christiana Figueres sa i ett pressmeddelande efter förra årets sammankomst att de lyckats med att hålla förhandlingarna på banan inför Paris 2015, men att åtagandena inte räcker för att styra utvecklingen mot en framtida två-graders värld*. Den 12e december får vi veta om världens länder i år lyckats lägga om kursen.

*att ha som mål att begränsa förhöjning av den globala medeltemperaturen till två grader kom först på pränt i samband med förhandlingarna i Köpenhamn 2009 och the Copenhagen Accord. Det formaliserades sedan i Cancun året därpå, även om flera länder, i synnerhet de lågt liggande ö-nationerna, önskar se ett 1,5-graders mål istället.

Vill du veta mer?

Om skribenten

Terese Göransson är doktorand i miljövetenskap vid Lunds universitet och har tidigare praktiserat vid UNFCCCs sekretariat. Terese fokus är på vetenskapens roll i de internationella klimatförhandlingarna. Hon följer särskilt förhandlingspunkter relaterade till markanvändning och ekosystembaserad klimatanpassning samt forskningsdialogerna.

Senaste artiklar

2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
2017-10-05
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se