Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Detektivarbete i Kirunahus som flyttas

Fuktskador i byggnader kostar enorma summor – det handlar om så mycket som tio miljarder kronor per år i Sverige. I samband med att hus rivs och nya byggs upp på annan plats i Kiruna har forskare vid Lunds universitet fått möjligheter att undersöka hur bostäder byggda på sextiotalet mår under ytan.
Kirunaflytt
Foto: Dan Jönsson
Forskaren Dan Jönsson vid Lunds Tekniska Högskola analyserar just nu data från ett forskningsprojekt i Kiruna, där forskarna har undersökt de bostadshus som måste rivas på grund av gruvbrytning. Det ger forskarna en unik möjlighet att studera hur helt normala lägenheter ser ut bakom ytskikt i badrum, inuti väggar, i reglar och så vidare.


– Många forskare från hela världen har visat intresse för den här studien, berättar Dan Jönsson. 

Dan Jönsson

De första resultaten väntas våren 2016. Förhoppningen är att kunskapen forskarna tar fram i projektet ska vara ett stöd i den renovering av miljonprogrammet som nu är aktuell på många håll i landet. Det kan också ge ny kunskap kring hur man bäst minskar energiförbrukningen i samband med renovering av bostäder.

– Vi har plockat isär och undersökt delar från 75 lägenheter och har också gjort en enkätundersökning till de boende, berättar Dan Jönsson.

– Det var inte mycket de hade klagomål kring i boendemiljön de just flyttat från, förutom att det var golvdrag och att det hade varit svårt att justera värmen i huset. 

I våras tillbringade Dan Jönsson mycket tid i Kiruna och arbetade intensivt i projektet. En mängd undersökningar har gjorts, till exempel fuktmätningar och provtagningar för se om det växte mögel och bakterier i byggnadsmaterialen.

– Det är ju inte alls säkert att de boende skulle märkt av det. Mögel och bakterier syns ju inte alltid, säger Dan Jönsson.

De hus som nu undersöks är från sextiotalet och är trevåningshus i lättbetong och vanlig betong. De har självdragsventilation och i en del våtrum har ventilationen förstärkts med fläktar.

– I miljonprogrammet var det egentligen rätt enkla byggnadskonstruktioner. Inte som i dag med en mängd nya byggtekniker som inte alltid visar sig fungera så bra, enstegstätade fasader till exempel. Även byggmaterial som är testade kan visa sig ställa till problem efter några år, säger Dan Jönsson.

Något som projektet också vill utveckla är metoder för att studera hur lägenheter mår utan att förstörande provtagning görs.

– Vi har exempelvis testat med olika fuktmätare innan vi plockade isär väggarna.

Dan Jönsson är från början byggnadssnickare och har jobbat med byggande hela sitt liv, berättar han. Den forskning han nu gör vid Institutionen för bygg- och miljöteknologi vid Lunds Tekniska Högskola är en del av hans doktorandstudier.

Text: Nina Nordh

NINA NORDH

Läs också

actinomyceter bakom kakel

Mögel och bakterier mellan kakel och fuktspärr

I delar av Kirunaprojektet samarbetar forskarna vid Lunds universitet också med SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Det handlar om ett projekt där SP har undersökt tillväxt av bakterier och mögel i några av badrummen i de nu rivna husen.

Läs artikeln

Senaste artiklar

2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
2017-10-05
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se