Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Artikel publicerad i Nature om klimatforskning och metanutsläpp i Arktis

Intervju med professor Torben R. Christensen, som publicerat en kommenterande artikel i vetenskapstidskriften Nature angående klimatfrågan och forskning på växthusgasen metan i Arktis.
Professor Torben R. Christensen

Hallå där...

...Torben R. Christensen, som publicerat en kommenterande artikel i vetenskapstidskriften Nature angående klimatfrågan och forskning på växthusgasen metan i Arktis.

Varför skrev du den här kommentaren i Nature?

– Det var från början en fundering apropå de geopolitiska satsningarna som sker i Arktiska områden. Det innebär stora resurser i området, som skulle kunna ha större användning för civila syften eftersom det innebär möjligheter för forskningen - om det kunde ske ett samarbete logistiskt. Mycket av det vi forskare kämpar med, att undersöka naturen och försöka lösa problem i de här avlägsna områdena, det inre Sibirien och norra Alaska, sker under svåra logistiska förhållanden och dyra transporter. Arbete som nästan sker parallellt med militärens aktiviteter, men väldigt sällan koordineras. Det vi arbetar under många år med att samla in data, skulle kunna göras under väldigt kort tid med de resurser som finns i området. Så där finns en stor möjlighet.

Hur viktig är klimatforskningen i Arktis?

– Det är väldigt viktigt. Vi har att göra med processer som vi inte förstår tillräckligt väl för att kunna säga i vilken rikting naturen kommer att gå i samband med den uppvärmning som nu är uppenbar. Det är ju extremt oroväckande att vi rör vid och påverkas markant av ett system, som vi gör nu, som vi inte riktigt förstår. Vi har ingen chans att göra åtgärder som får havet att låta bli att släppa ut stora mängder metan, om det är så att vi ändrar förhållanden där gasen är stabil, till att den inte är det. Även om det är en liten risk att det går helt galet med de här utsläppen, så kan vi inte utesluta det.

Om man ska köpa ett hus, så så vill man ju aldrig göra det där det finns en liten risk att det blir översvämmat inom en 10 års tidsram, även om det bara är några få procents risk. Det är helt enkelt en risk man inte tar, och jag tycker att man ska ta in den riskvärderingen, försiktighetsprincipen, i klimat-diskussionerna. Även om det är osannolikt så finns risken där, och vi vet inte riktigt var det finns en sk tipping point där allt kan börja accelerera.

Den första IPCC-rapporten hade just släppts när du var doktorand 1991, och tog upp metanutsläpp i regionen som ett ”wild card”i klimatsystemet. Tycker du att frågan tas upp tillräckligt i IPCC-rapporten som kom i år?

– Det finns helt klart med i IPCC-rapporten, som bland annat diskuterar de senaste forskningsrönen med okända utsläpp av hydrater i kustnära områden. Metanflöden är fortfarande ett wild card. Så jag tycker att vi har bra argument för att fortsätta forska på metanflöden i klimatsystemet.

Det står i artikeln att osäkerheten fortfarande är stor kring metangas i Arktis. Varför har det inte blivit några svar efter så många års forskning?

– Det har det, vi förstår systemet mycket bättre nu, och det som har hänt är att osäkerheten har ändrat karaktär. Från att vara rena hypoteser till att vara baserat på en hel massa studier som verkligen visar på en stor naturlig variation. Och den variationen kan man konstatera att den finns, men vi förstår ännu inte riktigt hur den fungerar.

Vad skulle du vilja se i fortsättningen?

– Integreringen mellan olika discipliner tycker jag är bland det mest intressanta i forskningen just nu. Vi som har jobbat på land i många år kan dela med oss av kunskap som är användbar för forskarna som arbetar marint, och vice versa. Det kanske sker något i havet som har en input på det som sker i de terrestra systemen, vi kan se ur nya vinklar, de marina och kustnära.

Jag hoppas att de pågående forskningsprogrammen fortsätter, med forskare som jobbar med att förstå utsläppen av metan både på land och hav på olika platser i Arktis. Forskningen på kopplingarna mellan land och hav behöver stärkas, och tillsammans med modellererare kan vi samarbeta för att sätta ihop en bild av vad som händer i de här systemen.

Länk till kommentaren i Nature

Här hittar du mer information om Torben och hans forskning

Torben Christensen är verksam inom LUCCI (Lund University Centre for Studies of Carbon Cycle and Climate Interactions) och INES (Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap).

Susanna Olsson

Senaste artiklar

2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
2017-10-05
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se