Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Är våra städer byggda för att klara ett varmare klimat?

Under gårdagens HEAT-walk i Lund möttes forskare, kommunrepresentanter, studenter, journalister och andra intresserade för samtal och kunskapsutbyten om hur vi kan klara av ett allt varmare klimat.
Foto:UNFCCC, CC licens Flickr

 Vid det första stoppet vid en liten damm intill universitetsbiblioteket i Lund berättade professor Kenneth M Persson vid Teknisk Vattenresurslära om hur kombinationen av vatten och skugga kan kapa temperaturtopparna så mycket som upp till åtta grader.

  • Tänk på ... bygg inte bort alla grönområden i städerna utan ge också plats för både vatten och grönska.

Äldre mest utsatta

Nästa stopp under vandringen var på Arbets- och miljömedicin där överläkare och docent Kristina Jacobsson ställde frågan om man kan dö av värmeböljor – och konstaterade att det kan man. För ungefär tio år sedan i Frankrike dog 40 000 människor, mest äldre, för tidigt i samband med en lång period av hetta. Hetta blir en extra påfrestning på kroppen för de som har astma, hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom, demens m.m.

Hon berättade också att de hade tagit fram checklistor om vad man ska tänka på inom vården vid värmeböljor (se faktaruta intill).

Kristoffer Mattisson som är miljöhygieniker vid Arbets- och miljömedicin berättade vidare om värmeöar i städer. I städer kan värmen bli ännu värre på natten eftersom betong och asfalt samlar på sig värme under dagen och sedan avger den under natten.

I ett pilotprojekt har Arbets- och miljömedicin gjort riskanalyser av Malmö och Staffanstorp där olika parametrar vägdes samman, t.ex. ytbeläggningen i form av asfalt, gröna ytor, vatten osv. jämfördes med kartor över var flest äldre bodde. På så sätt fick forskarna fram enkla riskkartor för värmeöar som kan användas i stadsplaneringen.

  • Tänk på ... äldre är extra utsatta vid värmeböljor – i områden där många äldre bor blir mycket grönska och vatten särskilt viktigt.

Luftföroreningar större hälsorisk i hetta

Erik Swietlicki är professor vid Ergonomi och Aerosolteknologi och vid nästa stopp på en parkeringsplats tog han upp hälsoriskerna med kombinationen värme och luftföroreningar. Han slog ett slag för cykeln som transportmedel och betonade att även bilar som körs på biobränslen släpper ut partiklar, kolväten m.m. som kan innebära hälsorisker – särskilt i samband med värmeböljor. ”Det dör fler bakom bilen än framför bilen”, sa han.

Olof Kolte vid Institutionen för designvetenskaper lyfte cykelns betydelse för att skapa trivsammare städer. Vi bygger fortfarande för bilen i första hand och behöver tänka om och planera städerna utifrån de gåendes och cyklisternas behov.

– Här på den parkeringsplats där vi står hade det kunnat få plats ett hus där 400 studenter kunde bo, sa Catharina Sternudd, lektor vid Institutionen för Arkitektur och byggd miljö. I stället är det plats för 157 bilar …

– Bilar som större delen av tiden står stilla... fyllde Olof Kolte i med.

  • Tänk på ... en stad där det är lätt att ta sig fram till fots eller till cykel blir också en trivsammare stad för de människor som bor där.

Öppna upp "gömda" vattendrag i städerna

HEAT-vandringen gick vidare och vi passerade sjön Sjön vid LTH som nu håller på att rustas upp för att både vattnet och miljön runtomkring ska bli bättre.

Johanna Alkan Olsson från Centrum för miljö- och klimatforskning, tog upp att på många håll håller nu städer på att öppna upp de vattendrag som tidigare har letts fram under mark genom kulvertar. Vattenkvaliteten blir bättre om vattnet får rinna fram öppet och kan renas på mer naturlig väg, och samtidigt finns möjligheter att skapa svalkande platser inne i städerna. Det är en kombination av att återställa ett kulturarv och klimatanpassning, menade Johanna Alkan Olsson.

– Man kan göra så mycket om man vill, sa Kenneth M Persson och nämnde som ett exempel Barcelona där man nu har bestämt att alla nya hus måste ha antingen solceller eller gröna tak.

Arbete i hetta påfrestande

Det nästsista stoppet för dagen var på Klimatlabbet på Ingvar Kamprad Designcenter. Vi fick där leva oss in i hur det kunde vara att sitta och arbeta i en textilfabrik i Dhaka, Bangladesh. Ungefär 40 graders värme och 80 % luftfuktighet var Klimatlabbet inställt på. Det var tryckande hett och vi fick höra om mer om hur kroppen reglerar värmebalansen. För de som jobbar i varma miljöer är konditionen och kläder viktiga, berättade Karin Lundgren och Amitava Halder, båda doktorander vid Institutionen för designvetenskaper. I Klimatlabbet har forskarna bland annat testat arbetskläder, cykelhjälmar m.m. för att se hur de fungerar i varma miljöer.

De svagaste i samhället drabbas hårdast

Slutligen fick vi lyssna på några forskare från Arizona och Texas som berättade om hur städer i varma regioner blivit helt beroende av luftkonditionering. De tog också upp att hettan blir extra krävande för de mest utsatta och svaga i samhället.

Hur kan man då stoppa så mycket värme från att lagras i städerna? Träd är ett av de bästa sätten att ge skugga och minska värmen inne i städerna. Hur vi placerar fönster och andra glasytor är också viktigt. I Sverige har vi hittills varit så inställda på att det är kylan vi i första hand ska skydda oss mot – men vi behöver börja tänka på att också anpassa oss till ett varmare klimat, menade forskarna.

– Vi får inte låta kortsiktigt ekonomiskt tänkande ta över, avslutade Kenneth M Persson.

Text: Nina Nordh

Läs också artikeln i Skåndska dagbladet om HEAT-vandringen: http://www.skd.se/2015/05/21/forskare-forbereder-oss-for-varmestress/

 

Senaste artiklar

2017-10-16
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
Små kryp med stora uppgifter: Varför försvinner våra bin?
2017-10-16
Ny elväg testas utanför Lund
Ny elväg testas utanför Lund
2017-10-16
För sen ankomst när klimatet förändras
För sen ankomst när klimatet förändras
2017-10-13
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
Klimatförändringen – kunskapsläget, politiken och innovationer som en lösning
2017-10-05
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet
Forskare efterlyser tydligare skötselkrav i odlingslandskapet

Lunds universitets hållbarhetsforum
Sölvegatan 37
223 62 Lund

contact [at] sustainability.lu.se